Rechercher par propriété
De Wiktionnaire-SHS
Cette page fournit une simple interface de navigation pour trouver des entités décrites par une propriété et une valeur nommée. D’autres interfaces de recherche disponibles comprennent la page recherche de propriété, et le constructeur de requêtes ask.
Liste de résultats
- Gi + (« gi » : iga amnzay n tilawt. yaɣul xef unli d umggay bu ufrak n kra n wuggid. aynna mi nɣy ad as nsslɣ tinsfi (tayri n iɣf nnes nɣ tankkint) (Panafieu)
- Tinẓi + (tga yat tɣarast nna ssmrasn aṭṭaṣ imrzutn n mnnaw iẓlan n yigran n tamssanin tinamunin (tasnamunt)
- Tutlayt taymmat + (tutlayt taymmat)
- Tarakalt takmamt + (tarakalt takmamt qqarn as awd s trakalt tagamant yamun g trakalt. iẓli-ad n imassann n trakalt da igllm udm n wakal)
- Tarakalt n tazzit + (tarakalt takmamt qqarn as awd s trakalt tagamant yamun g trakalt. iẓli-ad n imassann n trakalt da igllm udm n wakal)
- Tarakalt n ugama + (tarakalt takmamt qqarn as awd s trakalt tagamant yamun g trakalt. iẓli-ad n imassann n trakalt da igllm udm n wakal)
- Tamrniwt tadimugrafit + (tga tisri (tigmi) d umyalla (amziriy)
- Annerni adimugṛafi + (tga tisri (tigmi) d umyalla (amziriy)
- Tigmi tadimugrafit + (tga tisri (tigmi) d umyalla (amziriy)
- Tikṛḍi tamyagant + (tga askkir (igi) n tkṛḍi mgal kra n wuggid nɣ kra n ubrru)
- Amsdlsa + (nil Melville Jean Herkovits)
- Tarakalt tadlsant + (tga trakalt tadlsant yan iẓli n trakalt nna d illwan g tigira n tasut tiss tẓa d mraw (XIX). g tsnamunt)
- Tazuyyi + (g tdimugrafit)
- Asegmi + (afad ad nsnml armmus-i)
- Aglam + (iskutta uglam xef usmnid d tnkda n tfiras d tmẓlay n kra n tɣawsa)
- Asaggʷ + (g tsnamunt)
- Abrru + (aberru d yat tgrumma n wuggidn isimann ( sin nɣ ugar) iccarn timẓlayin nɣ tifrisin (tifiras))
- Awttas + (tinayt n tnmillt igllmn tuɣult (nɣ tanaṭṭuft)
- Asfsi n tmskar tazzulin + («gant imussutn nna d ittddun g wassaɣ-ad «asfsi n tmskar» nɣ ka n wassaɣ imiwi)
- Aẓuṛ + (g tannayt tamatayt)
- Amtrug + (iga t ufgan nna ilkmn awtay n utrag azrfan. ad ig amtrug)
- Abrir anmlan + (izmr awd ad yili tusurin xf uskcm d usidf nns anamun d azzulan.)
- Argay + (yamu urgay g uzrf n idrimn. iga urgay yan … yamu urgay g uzrf n idrimn. iga urgay yan wukus (tukksa) adslan d uccil n iqariḍn i inmuran d i tmssugar tigdudanin. tilalt nnes tadslant nɣ tamqqrant iga tt ad taws g wannal n tmqraḍ d imussutn igdudann n uwank. aywa idrimn-ad akkʷ immutrn zmrn ad gin imis s rad ifru umussu admsan.</br></br>llan kraḍ ismiln nɣ anawn n irgayn :</br></br>1. asmil admsan ( tiwsi xef tilmmẓtayn : 1. asmil admsan ( tiwsi xef tilmmẓt)
- Tamyagart g ulmmud + (tinml)
- Azmz + (azmz iga tugart (uɣul)
- Tinẓi tamdrawt + (tllwa g usggʷas n 1800 g uzmz n imuddutn imqqrann n inig amassan)
- Asisded n yiɣessan + (D abeddel n tfekka n tewsit n yilsan)
- Tidikrt + (tga tdikrt yan g irmmusn n tdamsa tasrtant s lawan akkʷ ɣur adam smit (Adam Smith))
- Isugam imnza + (isugam imnza gan tagrumma n warratn)
- Iɣbula imnza + (isugam imnza gan tagrumma n warratn)
- Tarakalt takmamt + (tarakalt takmamt qqarn as awd s trakalt tagamant yamun g trakalt. iẓli-ad n imassann n trakalt da igllm udm n wakal)
- Tarakalt n tazzit + (tarakalt takmamt qqarn as awd s trakalt tagamant yamun g trakalt. iẓli-ad n imassann n trakalt da igllm udm n wakal)
- Tarakalt n ugama + (tarakalt takmamt qqarn as awd s trakalt tagamant yamun g trakalt. iẓli-ad n imassann n trakalt da igllm udm n wakal)
- Lbanka tanammast + (d timrslt tamatayt (tagdudant) iẓlin s ka n uwank (nɣ itsnt tikkal yat tgrumma n tmizar mi nqqar awd s tiɣmrt taẓṛfant) nna isllwun)
- Asfsi n tmskar tazzulin + («gant imussutn nna d ittddun g wassaɣ-ad «asfsi n tmskar» nɣ ka n wassaɣ imiwi)
- Tamagit tadlsant + (armmus n « tmagit tadlsant » ur igi igi nɣ askkir d iddan s mexamma ; talalit nnes tkka d amskcam n kiagn n ifilan)
- Asnam asiman + (iga usnam asiman yan uzaru (tazigzt) nna ittawin s tzmrt n wuggid-anlmad d tiḍaf tinuggatin n tɣḍft nnes)
- Asnam asiman agʷnsan + (yamu g kraḍ wanawn n usnam asiman. da ittuɣul s waddad awliwlan)
- Asnam asiman n ugnsu + (yamu g kraḍ wanawn n usnam asiman. da ittuɣul s waddad awliwlan)
- Assar + (sg ma ayd ilula urmmus assar)
- ⵉⵥⵍⵉ ⴰⵎⵙⴷⴰⵡ + (ⵉⵥⵍⵉ ⴰⵎⵙⴷⴰⵡ)
- Inɣmisn ibahutn + (awnni « inɣmisn irmidin » tudf asati azrfan afṛanṣiṣ s umnni 27 n uzrf xf tlelli n tnɣmast n 29 yulyuz 1881. « taẓṛigt)
- Inɣmisn irmidin + (awnni « inɣmisn irmidin » tudf asati azrfan afṛanṣiṣ s umnni 27 n uzrf xf tlelli n tnɣmast n 29 yulyuz 1881. « taẓṛigt)
- Tiṛiṛḍt tadlsant tamdrawt + (tiṛiṛḍt tadlsant tamdrawt iga yan amattiw … tiṛiṛḍt tadlsant tamdrawt iga yan amattiw amuṭṭun agt-sayrarn (amnnaw-isayrarn) igrzdin nna ittajjan id bu-wantirnit ad umun g tiṣki n tussniwin xf iskkinn idslann. da ttaws awd g usnflul amgru n tussniwin nna tettggant tumutin timdanin nɣ timgra. anaw-agi yuti asati n kra n usayrar amuṭṭun iẓlin. iskutta xf imassn injmarar amuṭṭun iẓlin. iskutta xf imassn injma)
- Système interprétant et système interprété + (Il faut que le rapport posé entre systèmes … Il faut que le rapport posé entre systèmes sémiotiques soit lui-même de nature sémiotique…Il s’agit de déterminer si un système sémiotique donné peut s’interpréter par lui-même ou s’il doit recevoir d’un autre système son interprétation. Le rapport sémiotique entre systèmes s’énoncera alors comme un rapport entre système interprétant et système interprété. C’est celui que nous poserons interprété. C’est celui que nous poserons)
- السيطرة + (على خلاف ماركس الذي يعتمد مباشرة على المصا … على خلاف ماركس الذي يعتمد مباشرة على المصادر الاقتصادية، في تشكيله لمفهوم السيطرة فإن بورديو ينسب ذلك، الى شبكة الاكراهات المعقدة التي يطلق عليها اسم ″الحقل الاجتماعي″، فالسيطرة بحسبه هي ليست ذات مرجعية اقتصادية فقط، إنما هي أيضا ذات مرجعية ثقافية، حتى يتميز على ماركس يضع بورديو مفهوم السيطرة ضمن جملة من المصطلحات الخاصة به ألا وهي، مصطلح الرأس المال ومصطلح الحقل الاجتماعي ومصطلح التجانس l’homologie، يقول بورديو ″أن السيطرة ليست ناجمة عن الأثر البسيط والمباشر للفعل الممارس من قبل عدد من الفاعلين (″الطبقة المسيطرة″) الذين يستثمرون في السلط الملزمة، إنما هو نتاج مجموعة الأفعال المعقدة التي تولد ضمن شبكة الاكراهات المتقاطعة التي يصبح بموجبها، كل من المسيطر والمسيطر عليه داخل بنية الحقل يمارس السيطرة، والتي يتلقاها جميع الآخرين بشكل مفاجئ″ Boudrieu « Espace social et champ du pouvoir »rieu « Espace social et champ du pouvoir »)
- المراجع باللغة الفرنسية + (1.Bourdieu)