Rechercher par propriété
De Wiktionnaire-SHS
Cette page fournit une simple interface de navigation pour trouver des entités décrites par une propriété et une valeur nommée. D’autres interfaces de recherche disponibles comprennent la page recherche de propriété, et le constructeur de requêtes ask.
Liste de résultats
- Amyawaḍ arukṛiḍ + (amyawaḍ arukṛiḍ nɣ CNV tga yat tɣarast (tarrayt)
- Tamyaɣt n usayrar + (g trakalt (tasnamurt))
- Azmz + (azmz iga tugart (uɣul)
- ⴰⵣⵎⵣ + (ⴰⵣⵎⵣ)
- Asedaw n tsugar + (ddag t id ssufdn g yigr n tẓuṛi)
- Tanbaḍt + (nil ufelsuf birtran rusl (Bertrant Russel))
- Adabu + (tga tnbaḍt yan uẓmi d uẓyyṛ ittugan i ka n wuggid bla asmrs/askcm n waggaḍ. tga yan unnbḍ/tiḍaf azamal ittugan g iswirn akkʷ : awliwlan (afrayan))
- ⴰⵣⵔⴼ ⵏ ⵓⵣⵡⴰⴳ + (ⴰⵣⵔⴼ ⵏ ⵓⵣⵡⴰⴳ)
- Tarakalt tanfgant + (tarakalt tanfgant tga yan iẓli n tmassanin n trakalt nna iqqran tiɣmrt n isayrarn n imussutn n ufgan d tin uzdduɣ xf wudm n wakal. tla mnnaw n yigran mzaraynin : tasnimant)
- Inɣmisn ibahutn + (awnni « inɣmisn irmidin » tudf asati azrfan afṛanṣiṣ s umnni 27 n uzrf xf tlelli n tnɣmast n 29 yulyuz 1881. « taẓṛigt)
- Inɣmisn irmidin + (awnni « inɣmisn irmidin » tudf asati azrfan afṛanṣiṣ s umnni 27 n uzrf xf tlelli n tnɣmast n 29 yulyuz 1881. « taẓṛigt)
- ⴰⵣⵡⵉⵔ + (ⴰⵣⵡⵉⵔ)
- Abrir anmlan + (iga ubrir anmlan yan ugllel (amaḍl)
- Asmutty n imzdaɣn + (asmutty n imzdaɣn iga yan uskkir nna s ittmuttuy yan/nɣ kigan n ibrra n wuggidn sg uzdduɣ nnesn amagnu s yat tmnaḍt (tsga)
- Azwag n imzdaɣn + (asmutty n imzdaɣn iga yan uskkir nna s ittmuttuy yan/nɣ kigan n ibrra n wuggidn sg uzdduɣ nnesn amagnu s yat tmnaḍt (tsga)
- Aɣdebbu + (Di temsiselt)
- Ayda + (g tasnaẓɣuṛt)
- Tiẓilt + (iga urmmus «tiẓilt» am «tiẓiṛt»)
- ⴰγⴰⵡⴰⵙ ⵏ ⵓⵙⵏⴰⵎ ⴰⵙⴽⴰⵡⴰⵏ + (ⴰγⴰⵡⴰⵙ ⵏ ⵓⵙⵏⴰⵎ ⴰⵙⴽⴰⵡⴰⵏ)
- ⴰγⵔⵉ ⴰⴼⵙⵙⴰⵙ + (ⴰγⵔⵉ ⴰⴼⵙⵙⴰⵙ)
- ⴰγⵔⵉ + (ⴰγⵔⵉ)
- Tasugrt + (da tettusnmal is tga zun d tazmert ittajjan uggid ad yaf aḍbiṛ (afssay nɣ inf nɣ afra) i kra n umukris nɣ agnu uddis. tga tsugrt yat tsnigit tumhilt issxdamn yat nɣ kigan n tzmmar g yan yiger iẓlin. tasugrt d tazmrt n ad yaf wuggid afssay (afra)
- ⴰⴹⴼⵕ ⴰⵎⵙⵏⵉⵢ + (ⴰⴹⴼⵕ ⴰⵎⵙⵏⵉⵢ)
- ⴰⴹⴼⵕ + (ⴰⴹⴼⵕ)
- ⴰⴹⵕⵉⵙ + (ⴰⴹⵕⵉⵙ)
- Asmetti + (asmetti iga ammakn n ussiwḍ n ilugnn (ilugann) d ilgamn tinamunin d awd tamamkt nna ttamẓn wuggidn. asmetti iɣy ad ig : - anuman)
- Almad agan + (aṛaɛa)
- Almmud urmid + (aṛaɛa)
- Tasnẓit + (g umzgal d tsninawt)
- Angaḍ + (angaḍ iga : « yat tfirst n tmskrt (irfs)
- Asnam asiman + (iga usnam asiman yan uzaru (tazigzt) nna ittawin s tzmrt n wuggid-anlmad d tiḍaf tinuggatin n tɣḍft nnes)
- Asnam asiman n tmskart + (yan g kraḍ wanawn n usnam asiman. yugl s tzmrt n ad isiwi (issugur) d ibaḍ g tigi (irfs)
- Asnam asiman n tigi + (yan g kraḍ wanawn n usnam asiman. yugl s tzmrt n ad isiwi (issugur) d ibaḍ g tigi (irfs)
- Asnam asiman n irfs + (yan g kraḍ wanawn n usnam asiman. yugl s tzmrt n ad isiwi (issugur) d ibaḍ g tigi (irfs)
- Tasrtit tuṣkiwt + (tisrtay tuṣkiwin tnyyc asnfl n tuṣkiwin tidamsanin d tnamunin. s umziriy xf tsrtay tisɣunin)
- Asdaw n uzzgir + (g tamsdagt)
- ⴰⵥⵍⴰⴹ + (ⴰⵥⵍⴰⴹ)
- Tiẓilt + (iga urmmus «tiẓilt» am «tiẓiṛt»)
- ⴰⵥⵓⵕ + (ⴰⵥⵓⵕ)
- Aẓṭṭa anamun amuṭṭun + (aẓṭṭa anamun amuṭṭun iga yat timɣrɣrt (axdj)
- Aẓṭṭa anamun + (yuman urmmus n «uẓṭṭa anamun» tikklt tamzw … yuman urmmus n «uẓṭṭa anamun» tikklt tamzwarut g usggʷas n 1954 g yan umenni n umassan n tsnafgant abṛitani Barn ( J. A. Barnes). iga t imyassatn usridn nɣ arusridn d tɣuniwin izdin yat tgrumma n ifrdas inamunen. tɣy tgrumma-ad n ifrdas ad tg am uggidn (takattgrumma-ad n ifrdas ad tg am uggidn (takat)
- Tamzzit taralugant + (tamzzit taralugant ttlaɣan as awd s timzzit tamdrugt ( s tuffra) nɣ tarulgint tga akccum arulgin n wuggidn n kra n uwank g umazir yaḍn ur igin winnsn)
- Asenfel adelsan + (D abeddel n yizenziɣen idelsanen di tmetti : tettbeddil tmuɣli i yes-s ttwalin yimdanen agama neɣ tadamsa neɣ tamettant. Ttbeddilen daɣen wazalen i yes-s ttamnen d wayen ssemnafen. Di teg°ti)
- Combinatoire + (Mais si cette combinatoire sémantique prend nécessairement pour point de départ l'organisation syntaxique)
- Rapport d'interprétation + (« Il s'agit de déterminer si le système sé … « Il s'agit de déterminer si le système sémiologique considéré peut s’interpréter par lui-même ou s'il doit recevoir son interprétation d’un autre système Sémiologique. La question que je pose est celle du rapport d'interprétation entre systèmes (toute différente de la notion d’interprétant chez Peirce). Pour la rendre plus apparentehez Peirce). Pour la rendre plus apparente)
- Anaphore + (Le terme désigne une relation référentielle qui s'exerce à l'intérieur du discours entre deux expressions linguistiques dont l'une)
- Esthétique + (le concept esthétique se définit comme étant « la théorie)
- Phrase + (On appelle souvent phrase une suite de mots organisés conformément à la syntaxe)
- Numérisation + (La numérisation est « un procédé électronique de production de signaux électriques numériques soit à partir d’un document ou d’un objet physique)
- Langue + (« Nous venons de voir que la langue est une institution sociale ; mais elle se distingue par plusieurs traits des autres institutions politiques)
- Sémantique + (Croire possible la description sémantique linguistique d'une langue)
- Dépendance + (Définition 1: état d'un X subordonné à l'existence ou l'influence d'un Y. Si X est une chose)