Logo Dico Logo FMSH Logo CNAM Logo Inalco

Rechercher par propriété

De Wiktionnaire-SHS
Aller à :navigation, rechercher

Cette page fournit une simple interface de navigation pour trouver des entités décrites par une propriété et une valeur nommée. D’autres interfaces de recherche disponibles comprennent la page recherche de propriété, et le constructeur de requêtes ask.

Rechercher par propriété

Une liste de toutes les pages qui ont la propriété « Définition » avec la valeur « yiwen yewwi-d seg wayev. Assa$-agi ». Puisqu’il n’y a que quelques résultats, les valeurs proches sont également affichées.

Affichage de 26 résultats à partir du nº 1.

Voir (50 précédentes | 50 suivantes) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)


    

Liste de résultats

  • Ayda adlsan  + (yan wagla amazar nna iskann imsuras n wamun. Ur da iẓlly i waḍu nns)
  • Amzwag  + (yan wuggid nna yuran (iffɣ) sg tmazirt nns n unaɣiz afad ad irwl i imizi. nil tmyaqqant izdin d uẓayṛ n imzwagn (1951))
  • Tazmert  + (iga urmmus tazmert yan g ifrdas iskarn tasugrt. tga yan yigi (askkir) amgar)
  • Amkṛaḍ n Karpman  + (amkraḍ n Karpman ssaɣn as awd « amkraḍ amuggan n Karpman » (TDK) iga yan urmmus yamun g ufasr asniman n usmkl n umyawaḍ nna issiẓṛ umẓlay n tsnimant Stephen Karpman g 1968. unug-i n ussfsi da ittajja asksw)
  • Amyawaḍ  + (amyawaḍ d yan umezzu n wawal nna g ittili ummskal (umrara)
  • Tamagit taẓuṛant  + (tga tmagit taẓuṛant ammi tnnit tayafut tanamunt n kra n ugdud nna mi ɣur yan wukkus amundlsan g kra n udɣar. (D.T.L.)
  • Tasrtit  + (irm tasrtit nɣ tasrtit tdmsant tga tagrumma n wammakn d tɣtasin yumẓ uwank afad ad ilkm (igulu)
  • Asedaw n tsugar  + (ddag t id ssufdn g yigr n tẓuṛi)
  • Tamsukkit  + (Irem « tamsukkit »)
  • Amyedres  + (Amyevres (intertextualité) D ssenf n wassa$ n tversit*. D assa$ i yezdin sin yivrisen n tsekla (ne$ ugar))
  • Ummid  + (Tamiḍrant ummid)
  • Amsales  + (Di tesnilest)
  • Taseddast  + (ma ulac)
  • Tadrumit  + (D taɣara n kra n tmettiyin i deg igrawen (takatin)
  • Amsag  + (Di tefyirt)
  • Tinẓi  + (tga yat tɣarast nna ssmrasn aṭṭaṣ imrzutn n mnnaw iẓlan n yigran n tamssanin tinamunin (tasnamunt)
  • Taɣarast  + (tga tɣarast yan usuds mi ɣur yan inigl iẓltga tɣarast yan usuds mi ɣur yan inigl iẓlini (ɣurs yan wassaɣ d yan inigl ẓlinin) n tknikin d imassn s nssnti afad ad nawḍ kra n usuɣd. tga awd tasratijit nna mi ittwfka yan inigl iẓlin d nna imln tiṛwi nnes. </br> tga tɣarast tabidagujit yan usuds n tiknikin d imassn inyycn xef usswhn n uskkir asgmand imassn inyycn xef usswhn n uskkir asgman)
  • Ayda  + (g tasnaẓɣuṛt)
  • Amyedres  + (yiwen yewwi-d seg wayev. Assa$-agi)
  • Tiẓilt  + (iga urmmus «tiẓilt» am «tiẓiṛt»)
  • Tiɣrmt tamaynut  + (yllwa d urmmus n tɣrmt tamaynut sg tsuta tiss tẓa d mraw (XIX) d umussu n uwngm nna (digs) igman. ta)
  • Tamdint tamaynut  + (yllwa d urmmus n tɣrmt tamaynut sg tsuta tiss tẓa d mraw (XIX) d umussu n uwngm nna (digs) igman. ta)
  • Tamdint tanɣiwsant  + (yllwa d urmmus n tɣrmt tamaynut sg tsuta tiss tẓa d mraw (XIX) d umussu n uwngm nna (digs) igman. ta)
  • Tiɣrmt inɣiwsn  + (yllwa d urmmus n tɣrmt tamaynut sg tsuta tiss tẓa d mraw (XIX) d umussu n uwngm nna (digs) igman. ta)
  • Asibrsayrar  + (da ismal usibrsayrar yat « tgrumma n tmuca (isfka) smuṭṭunin g yan wammas n usnɣms d umyawaḍ)
  • Aẓṭṭa  + (da ismal usibrsayrar yat « tgrumma n tmuca (isfka) smuṭṭunin g yan wammas n usnɣms d umyawaḍ)
  • Aẓṭṭa anamun  + (yuman urmmus n «uẓṭṭa anamun» tikklt tamzwyuman urmmus n «uẓṭṭa anamun» tikklt tamzwarut g usggʷas n 1954 g yan umenni n umassan n tsnafgant abṛitani Barn ( J. A. Barnes). iga t imyassatn usridn nɣ arusridn d tɣuniwin izdin yat tgrumma n ifrdas inamunen. tɣy tgrumma-ad n ifrdas ad tg am uggidn (takattgrumma-ad n ifrdas ad tg am uggidn (takat)
  • Lwiki  + (yus d yirm « wiki » sg tguri tahawayyit wikiwiki)
  • ⵢⵓⵙⵙⵏ  + (ⵢⵓⵙⵙⵏ)
  • Asemḍal ameqqran  + (D timeqbert tameqqrant ideg llant aṭas n tmeḍlin. Timeḍlin-agi bnant d iṣuken imeqqranen)
  • Tamagit tadlsant  + (armmus n « tmagit tadlsant » ur igi igi nɣ askkir d iddan s mexamma ; talalit nnes tkka d amskcam n kiagn n ifilan)
  • Akray adimugrafi  + (tga akray n yizwl n imzdaɣn g kra n wasun nɣ tamazirt g yan uzmz iẓlin. mnnaw n tmntal da ssiɣint akray-a)
  • Asmẓi adimugrafi  + (tga akray n yizwl n imzdaɣn g kra n wasun nɣ tamazirt g yan uzmz iẓlin. mnnaw n tmntal da ssiɣint akray-a)
  • Assnqs adimugrafi  + (tga akray n yizwl n imzdaɣn g kra n wasun nɣ tamazirt g yan uzmz iẓlin. mnnaw n tmntal da ssiɣint akray-a)
  • Tutlayt tansɣiwst  + (tettusnulfa sg tasut tiss tẓa d mraw (XIX))
  • Tutlayt tamṣkut  + (tettusnulfa sg tasut tiss tẓa d mraw (XIX))
  • Tutlayt timlẓyt  + (tettusnulfa sg tasut tiss tẓa d mraw (XIX))
  • Tangrt tamuṭṭunt  + (tangrt tamuṭṭunt tga yan usmil g tngrt tadlsant. iga uwttas nns ad tzdy ingr ugdud d iskann idlsann d inaẓurn s imattiwn imuṭṭunn. tbḍa tngrt tamuṭṭunt xf s sin imuɣna (snat talɣiwin) tidslanin: in situ (g tilawt))
  • Tafattalt tanamunt  + (nil Gordon W. Allport et Leo Postman)
  • Valence  + (Le terme de «valence» a été introduit par Le terme de «valence» a été introduit par Lucien Tesnière et publié à Paris chez Klincksieck dans l'édition de 1966 de ses «éléments de syntaxe structurale». Cette dénomination a été empruntée par Lucien Tesnière au chimiste allemand d’origine tchèque August Kekulé von Stradonitz qui l’a inventé lors de sa démonstration de la tétravalence du carbone.</br></br>Le concept n'apparaît qu'avec le livre D consacré à la valence:</br>chapitre 97. – valence et voix.</br>1. – Nous avons vu (v. chap. 50e et voix. 1. – Nous avons vu (v. chap. 50)
  • مبدأ قابلية لتحويل  + (لدينا هذا المبدأ الجديد: قابلية تحويل نسق لدينا هذا المبدأ الجديد: قابلية تحويل نسق إلى نسق أخر.</br></br>فالأنساق ليست عوالم مغلقة معزولة عن بعضها البعض، والعلاقة بينها تتم عبر التوالد: نَسَقٌ مُولِّدٌ ونَسَقٌ مُوَلَّدٌ.</br></br>يتعلق الأمر هنا بعلاقة اشتقاق ويمكننا أن نقول بشكل مسبق إن النسق ذا الحقل الضيق مُشْتَقٌ مِنَ النسق ذي الحقل الواسع. يتم اشتقاق الكتابة الموسيقية والكتابة الكوريغرافية من كتابة اللسان (يتبع التدوين الموسيقي بشكل لصيق التدوين الرسمي (الخطي) وخصوصا لأنه يُستخدم لتقييد الكلام المُغنّى ).</br></br>هناك إذاً نَسَقٌ أولٌ، تَلِيهِ أَنْسَاقٌ نَاقِلَةٌ مُحَوِلٌة.</br></br>مبدئياً، باستطاعة كل نسقٍ سيميولوجيٍ (سيميائيٍ) أن يُوَلّد دائما نسقا أو أنساقا سيميولوجيةً أخرى.</br>لعل مثل هذه الأنساق الناقلة، لم تكن لترى النور أبداً لولا وجود نموذجٍ أوليٍ يُوفر بنية. إن عدد العناصر المعتبرة ليس في حد ذاته مقياسَ تَعقُّد النسق (وعلى سبيل المثال، نسق الآلات الإلكترونية الشديد التعقيد، يختزل كل شيء في التمفصل 1/0).ديد التعقيد، يختزل كل شيء في التمفصل 1/0).)
  • Tamyagart  + (« amyagar anamun iga tayafut (tanaṭṭuft) n ubṭṭu (tuṭṭut) amyagar)
  • Niveau phonématique  + (« (Niveau) où les deux opérations de segmentation et de substitution sont pratiquées (et où on distingue) une classe d'éléments minimaux (…) qui sont à la fois segmentables et substituables : les phonèmes. » P.L.G.t. I p.121-122)
  • Principe de convertibilité  + (« (…) nous avons ce principe nouveau de convertibilité d’un système en un autre. Les systèmes ne sont pas des univers clos)