Logo Dico Logo FMSH Logo CNAM Logo Inalco

Rechercher par propriété

De Wiktionnaire-SHS
Aller à :navigation, rechercher

Cette page fournit une simple interface de navigation pour trouver des entités décrites par une propriété et une valeur nommée. D’autres interfaces de recherche disponibles comprennent la page recherche de propriété, et le constructeur de requêtes ask.

Rechercher par propriété

Une liste de toutes les pages qui ont la propriété « Définition » avec la valeur « ig ur nit ittusuji ». Puisqu’il n’y a que quelques résultats, les valeurs proches sont également affichées.

Affichage de 26 résultats à partir du nº 1.

Voir (50 précédentes | 50 suivantes) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)


    

Liste de résultats

  • Amkṛaḍ n Karpman  + (amkraḍ n Karpman ssaɣn as awd « amkraḍ amuggan n Karpman » (TDK) iga yan urmmus yamun g ufasr asniman n usmkl n umyawaḍ nna issiẓṛ umẓlay n tsnimant Stephen Karpman g 1968. unug-i n ussfsi da ittajja asksw)
  • Tiẓilt  + (iga urmmus «tiẓilt» am «tiẓiṛt»)
  • Identité  + (Ce terme a usage pluriel et supporte une charge théorique polyvalente depuis son apparition. De même)
  • Climat des affaires  + (Climat d'investissement et climat des affaires Essai de conceptualisation : Définition)
  • Climat d'investissement et climat des affaires  + (L’approche conventionnelle de la théorie de l’investissement stipule que)
  • Amesiɣrem  + (Di tmettiyin tiqburin)
  • Tadrumit  + (D taɣara n kra n tmettiyin i deg igrawen (takatin)
  • Amgalat  + (D igrawen (tiqbilin)
  • Anaw  + (iga wanaw yan urmmus n tsnamunt nna mi d tkka abuḍ tsnamunt tamatayt)
  • Territoire  + (Le territoire Le concept de territoire accepte plusieurs définitions allant de l'espace géographique délimité par les animaux pour marquer leurs pouvoirs selon l'expression de C. Raffestin (1980) en décrivant le territoire du pouvoir)
  • Le territoire  + (Le concept de territoire accepte plusieurs définitions allant de l'espace géographique délimité par les animaux pour marquer leurs pouvoirs selon l'expression de C. Raffestin (1980) en décrivant le territoire du pouvoir)
  • Jidokа  + (Jidokа еst un tеrmе jаponаis signifiаnt « Jidokа еst un tеrmе jаponаis signifiаnt « аutonomаtion » ou аutonomisаtion intеlligеntе. Еn jаponаis JIDO signifiе unе аutomаtisаtion où lа mаchinе еffеctuе son trаvаil dе fаçon аutonomе sаns supеrvision.</br>Lеs principеs du Jidokа sont dе dévеloppеr dеs mаchinеs еt procеssus cаpаblеs dе détеctеr unе аnomаliе lе plus tôt possiblе sur lа lignе dе productionus tôt possiblе sur lа lignе dе production)
  • Amsdlsa  + (nil Melville Jean Herkovits)
  • Askkin untim  + (nssn is mzaraynt tdlsiwin g tanumi n usmrs nns. izmr ad yamẓ mnnaw n imuɣna: uḍṛiṣ)
  • Arra  + (nssn is mzaraynt tdlsiwin g tanumi n usmrs nns. izmr ad yamẓ mnnaw n imuɣna: uḍṛiṣ)
  • Tantamt  + (iga warra« aynna «issntamn» nɣ «itzmmamn » kra n tɣawsiwin s tnmillt tawngimt ittumdiwln. mqqar iga urmmus tantamt/arra aɣzuran)
  • Admi  + (« admi)
  • Tinẓi  + (tga yat tɣarast nna ssmrasn aṭṭaṣ imrzutn n mnnaw iẓlan n yigran n tamssanin tinamunin (tasnamunt)
  • Asnam asiman  + (iga usnam asiman yan uzaru (tazigzt) nna ittawin s tzmrt n wuggid-anlmad d tiḍaf tinuggatin n tɣḍft nnes)
  • Amnzaɣ  + (iga t tuzlt gr yiwdan nɣ gr trubba n yan wamun)
  • Abrir anmlan  + (iga ubrir anmlan yan ugllel (amaḍl)
  • Tasawrt  + (armmus n « tasawrt » d awinumak)
  • Asayrar  + (asayrar iga aksay ittuswuttan nɣ yan udndun ur wala ittuswuttan. Un espace fait référence à un volume déterminé ou à une étendue plus ou moins limitée. g tmsdagt)
  • Tamagit  + (sg ma ay d iffɣ yirm-ad)
  • Asedaw n tsugar  + (ddag t id ssufdn g yigr n tẓuṛi)
  • Abrbr amzwag  + (iga amḍan n wuggidn imzwagn ulginn nɣ arulginn sg kra n tsga (tamnaḍt)
  • Asmetti  + (asmetti iga ammakn n ussiwḍ n ilugnn (ilugann) d ilgamn tinamunin d awd tamamkt nna ttamẓn wuggidn. asmetti iɣy ad ig : - anuman)
  • Admi  + (« admi)
  • Amtrug  + (iga t ufgan nna ilkmn awtay n utrag azrfan. ad ig amtrug)
  • Asegmi  + (afad ad nsnml armmus-i)
  • Amnzaɣ  + (iga t tuzlt gr yiwdan nɣ gr trubba n yan wamun)
  • Asidf  + (iga t uskkir n uskcm g yat tgrawt tanamunt. aywa iga yat tzigzt titnulujit iran ad ifk i wuggid (bnadm) nɣ akkʷ tarbiɛt tazmrt n ad yaɣ (ad irwis) g kra n ukabar. ilmma yadf aki-sen nɣ iga yan digsn ( iga digs agmam))
  • Tiẓilt  + (iga urmmus «tiẓilt» am «tiẓiṛt»)
  • Aɣawas  + (iga tagrumma n tmyiwin d iwttasn nna uttusɣran g yan uswir n tiɣzri rd nna igan askkin n ustal d tiḍaf. iɣawasn inmlann gan askkin n yat tiɣri idran (iɣubn) mara ad d tas)
  • Adgar anfgan  + (tidikrt tanfgant tga yan urmmus ṣkan d skrn imẓlayn n tdamsa am Shultz (1961) d Becker (1975). s umata)
  • Tidikrt tanfgant  + (tidikrt tanfgant tga yan urmmus ṣkan d skrn imẓlayn n tdamsa am Shultz (1961) d Becker (1975). s umata)
  • Tamiwant  + (tatlayt (tamiwant))
  • Tatlayt  + (tatlayt (tamiwant))
  • Tamzwagt talugant  + (tamzzit talugant qqarn as awd s tulgint)
  • Abrir anmlan  + (iga ubrir anmlan yan ugllel (amaḍl)
  • Agadaz  + (iga ugadaz yan udɣar (nɣ ansa)
  • Agla  + (iga ugla (ayda) ammakn n udgi nɣ tawant n inmran (assarn). da ttusudsn s umata nil tdrsi)
  • Akʷrmis n tmessurin  + (iga ukʷrmis n tmessurin yan ufrdis admsan ismunen mnnaw n tmssurin tisimanin g dat uzrf. tagrumma-ad n tmssurin digs yat tmssurt taymmat nna mi sslaɣn tanbbaḍt nɣ « hulding » d tgrumma n tmssurin nna g tbaḍ ar asnt nqqar « tayyawin ».)
  • Tazmert  + (iga urmmus tazmert yan g ifrdas iskarn tasugrt. tga yan yigi (askkir) amgar)
  • Armmus  + (iga urmmus yat tagnsest tawngimt (turda) nɣ tagnsest tanzmamult d tamyagant ilan yan unamk amatay d yusan (yuckan) d yan usddi n uskkin ikmamn mi ɣur timẓlay timazarin.)
  • Asaggʷ  + (g tsnamunt)