« Tamagit » : différence entre les versions
De Wiktionnaire-SHS
(Page créée avec « {{Définition (am) |Auteur=Nadia Kaaouas, Daoud Knioui, Sabrina Mazigh |Source=Le Grand Robert, Ed. Le Robert, 2005. (Version électronique) |Définition=sg ma ay d iffɣ ... ») |
Aucun résumé des modifications |
||
(Une version intermédiaire par le même utilisateur non affichée) | |||
Ligne 7 : | Ligne 7 : | ||
- g tflsaft, ɣurs anamk n yiwt tmtta «agzzum igan yiwn»; | - g tflsaft, ɣurs anamk n yiwt tmtta «agzzum igan yiwn»; | ||
- g tsnimant, iga akniw n uɣlla «aynna ittɣiman abda yaksul d iɣf nnes» ; | - g tsnimant, iga akniw n uɣlla «aynna ittɣiman abda yaksul d iɣf nnes» ; | ||
- g uzrf, iga tt waddad d ustay (asuggd) «ad ig wuggid yan bnadm mi issn uzrf is illa d is iẓly xef wiyyaḍ s ifrdas nna t iẓẓlin am waddad uɣrim... nil birnar laẓaṛ (Bernard LAZARE), tga tmagit ad tumut g kra n ubrru anfgan, takit ids». | - g uzrf, iga tt waddad d ustay (asuggd) «ad ig wuggid yan bnadm mi issn uzrf is illa d is iẓly xef wiyyaḍ s ifrdas nna t iẓẓlin am waddad uɣrim... nil birnar laẓaṛ (Bernard LAZARE), tga tmagit ad tumut g kra n ubrru anfgan, takit ids». | ||
|Traduction Français=Identité | |Traduction Français=Identité | ||
|Traduction arabe=هوية | |Traduction arabe=هوية | ||
}} | }} | ||
Ligne 15 : | Ligne 15 : | ||
|discipline=Psychologie, Sociologie | |discipline=Psychologie, Sociologie | ||
|Source=Mead, G. H., L’esprit, le soi et la société, Paris, P.U.F., 2006, p. 135. //// Deschamps, Jean-Claude, Moliner, Pascal, L'identité En Psychologie Sociale : Des Processus Identitaires Aux Représentations Sociales, Paris, Ed. Armand Colin, 2012, p. 13. | |Source=Mead, G. H., L’esprit, le soi et la société, Paris, P.U.F., 2006, p. 135. //// Deschamps, Jean-Claude, Moliner, Pascal, L'identité En Psychologie Sociale : Des Processus Identitaires Aux Représentations Sociales, Paris, Ed. Armand Colin, 2012, p. 13. | ||
|Définition=nil jurj hirbr mid (George Herbert Mead), tga tmagit zun d yat tzigzet isskarn jggʷa n ufgan g tudrt nnes akkʷ: tamagit n kra n ufgan tzdy nican s tzigzet n usnamun. awd, afgan ur igi win iɣf nnes, acku da igmma nil tannayin ɣifs ikkin wiyyaḍ g kra n umnaḍ anamun. g umnid-ad, da issfru is : « (tankkint) da tettwaskar yat s yat. ur da tetttwfka g tlalit, maca da d tettlwu g tzigzt n yirm (nɣ irim, nɣ tarmit) d umussu inamunen. da tgmmu ɣur ca n wuggid am tnaṭṭuft n imyassatn nnes d tzigzt-ad d awd d wuggidn digs yamun» ( Mead, G., H., E. S. S., tasna. 135). ifaw is tqqn tmagit n kra n wuggid s umnaḍ n igrmyassatn illan gr | |Définition=nil jurj hirbr mid (George Herbert Mead), tga tmagit zun d yat tzigzet isskarn jggʷa n ufgan g tudrt nnes akkʷ: tamagit n kra n ufgan tzdy nican s tzigzet n usnamun. awd, afgan ur igi win iɣf nnes, acku da igmma nil tannayin ɣifs ikkin wiyyaḍ g kra n umnaḍ anamun. g umnid-ad, da issfru is : « (tankkint) da tettwaskar yat s yat. ur da tetttwfka g tlalit, maca da d tettlwu g tzigzt n yirm (nɣ irim, nɣ tarmit) d umussu inamunen. da tgmmu ɣur ca n wuggid am tnaṭṭuft n imyassatn nnes d tzigzt-ad d awd d wuggidn digs yamun» ( Mead, G., H., E. S. S., tasna. 135). ifaw is tqqn tmagit n kra n wuggid s umnaḍ n igrmyassatn illan gr as iddɣ iga ntta d wayḍ, minzi uggid ur da t nttakz xes adday yili agnsu n wamun. | ||
|Traduction Français=Identité | |Traduction Français=Identité | ||
|Traduction arabe=هوية | |Traduction arabe=هوية | ||
}} | }} | ||
Ligne 23 : | Ligne 23 : | ||
|discipline=Philosophie, Psychologie, Sociologie | |discipline=Philosophie, Psychologie, Sociologie | ||
|Source=Lamizet, Bernard, politique et identité, Lyon, Ed. Presses Universitaires de Lyon, 2002, p. 129. Aubert-Godard, Anne, « Filiation en question : maladies génétiques, identités incertaines, filiations perturbées », [in] Dialogue, n°168, 2005, p. 26. | |Source=Lamizet, Bernard, politique et identité, Lyon, Ed. Presses Universitaires de Lyon, 2002, p. 129. Aubert-Godard, Anne, « Filiation en question : maladies génétiques, identités incertaines, filiations perturbées », [in] Dialogue, n°168, 2005, p. 26. | ||
|Définition=g tiẓiṛt n tslḍt n yiman, tskutta tamagit n wuggid xef unbuttl n kigan n gr-ibrdan : nttaffa s umata tilit tabyulujit d tilit n yiman (tilit n tnkkint d tilit tanamunt ɣursnt awd nitnti yat tusurt tamqqrant, iqqan d ad ur tnt nssitm nɣ tnt nssinf)) ad yuggan tugna. sin ifrdas-ad ur ibṭṭun gan idslann g tuṣka n tmagit n kra n wuggid, mqqar tlla tnmgla g twuri nnesn, da ttawsn ad ssfrun tigmi n ufgan g tudrt. | |Définition=g tiẓiṛt n tslḍt n yiman, tskutta tamagit n wuggid xef unbuttl n kigan n gr-ibrdan : nttaffa s umata tilit tabyulujit d tilit n yiman (tilit n tnkkint d tilit tanamunt ɣursnt awd nitnti yat tusurt tamqqrant, iqqan d ad ur tnt nssitm nɣ tnt nssinf)) ad yuggan tugna. sin ifrdas-ad ur ibṭṭun gan idslann g tuṣka n tmagit n kra n wuggid, mqqar tlla tnmgla g twuri nnesn, da ttawsn ad ssfrun tigmi n ufgan g tudrt. | ||
|Traduction Français=Identité | |||
|Traduction arabe=هوية | |||
}} | |||
{{Définition (am) | |||
|Auteur=Nadia Kaaouas, Daoud Knioui, Sabrina Mazigh | |||
|discipline=Philosophie, Psychologie | |||
|Source=Casoni, Dianne, Brunet, Louis, La psychocriminologie : apports psychanalytiques et applications cliniques, Montréal, Ed. Les Presses de l’Université de Montréal, 2003, p.26. | |||
|Définition=g yiman n ufgan, issfra Frud (Freud) imc (mamk) nɣ amk ila ufgan g jggʷa nnes yan unagraw n yiman nna g ibaḍ yan ugraw n imenzayn. angraw-ad d bu kraḍ wudmawn nɣ tisggʷin. Frud ((Freud) ) ibḍa angraw-a xef : | |||
- udm amzwaru: war afrak, dat ufrak d bu ufrak ; | |||
- udem wiss sin : «g», «gi», «nnig gi». | |||
|Traduction Français=Identité | |Traduction Français=Identité | ||
|Traduction arabe=هوية | |Traduction arabe=هوية | ||
}} | }} |
Version actuelle datée du 18 septembre 2021 à 21:00
Définition (am) 1.
Auteur(s) | Nadia Kaaouas, Daoud Knioui, Sabrina Mazigh |
---|
La(es) source(s) | Le Grand Robert, Ed. Le Robert, 2005. (Version électronique) |
---|
Définition | sg ma ay d iffɣ yirm-ad, ggudin-as ismras d sbubban as yat taggʷat timiẓiṛt tagtiẓlit. d awd kud ittddu unamk nnes ittɣudu allig yaɣul imqqur unamk nnes d yan usmrs ansnas g mennaw n yigran :
- tizwiri, taguri «tamagit» iga tt uynna yaksuln ; - iga agdazal n tulut (agdazal n ummrwas) « sin iskkin n twngimt yaksuln»; - g tflsaft, ɣurs anamk n yiwt tmtta «agzzum igan yiwn»; - g tsnimant, iga akniw n uɣlla «aynna ittɣiman abda yaksul d iɣf nnes» ; - g uzrf, iga tt waddad d ustay (asuggd) «ad ig wuggid yan bnadm mi issn uzrf is illa d is iẓly xef wiyyaḍ s ifrdas nna t iẓẓlin am waddad uɣrim... nil birnar laẓaṛ (Bernard LAZARE), tga tmagit ad tumut g kra n ubrru anfgan, takit ids». |
---|
Traduction(s) Français | Identité |
---|
Traduction(s) Arabe | هوية |
---|
Définition (am) 2.
Auteur(s) | Nadia Kaaouas, Daoud Knioui, Sabrina Mazigh |
---|
La(es) discipline(s) | Psychologie, Sociologie |
---|
La(es) source(s) | Mead, G. H., L’esprit, le soi et la société, Paris, P.U.F., 2006, p. 135. //// Deschamps, Jean-Claude, Moliner, Pascal, L'identité En Psychologie Sociale : Des Processus Identitaires Aux Représentations Sociales, Paris, Ed. Armand Colin, 2012, p. 13. |
---|
Définition | nil jurj hirbr mid (George Herbert Mead), tga tmagit zun d yat tzigzet isskarn jggʷa n ufgan g tudrt nnes akkʷ: tamagit n kra n ufgan tzdy nican s tzigzet n usnamun. awd, afgan ur igi win iɣf nnes, acku da igmma nil tannayin ɣifs ikkin wiyyaḍ g kra n umnaḍ anamun. g umnid-ad, da issfru is : « (tankkint) da tettwaskar yat s yat. ur da tetttwfka g tlalit, maca da d tettlwu g tzigzt n yirm (nɣ irim, nɣ tarmit) d umussu inamunen. da tgmmu ɣur ca n wuggid am tnaṭṭuft n imyassatn nnes d tzigzt-ad d awd d wuggidn digs yamun» ( Mead, G., H., E. S. S., tasna. 135). ifaw is tqqn tmagit n kra n wuggid s umnaḍ n igrmyassatn illan gr as iddɣ iga ntta d wayḍ, minzi uggid ur da t nttakz xes adday yili agnsu n wamun. |
---|
Traduction(s) Français | Identité |
---|
Traduction(s) Arabe | هوية |
---|
Définition (am) 3.
Auteur(s) | Nadia Kaaouas, Daoud Knioui, Sabrina Mazigh |
---|
La(es) discipline(s) | Philosophie, Psychologie, Sociologie |
---|
La(es) source(s) | Lamizet, Bernard, politique et identité, Lyon, Ed. Presses Universitaires de Lyon, 2002, p. 129. Aubert-Godard, Anne, « Filiation en question : maladies génétiques, identités incertaines, filiations perturbées », [[Source::[in] Dialogue]], n°168, 2005, p. 26. |
---|
Définition | g tiẓiṛt n tslḍt n yiman, tskutta tamagit n wuggid xef unbuttl n kigan n gr-ibrdan : nttaffa s umata tilit tabyulujit d tilit n yiman (tilit n tnkkint d tilit tanamunt ɣursnt awd nitnti yat tusurt tamqqrant, iqqan d ad ur tnt nssitm nɣ tnt nssinf)) ad yuggan tugna. sin ifrdas-ad ur ibṭṭun gan idslann g tuṣka n tmagit n kra n wuggid, mqqar tlla tnmgla g twuri nnesn, da ttawsn ad ssfrun tigmi n ufgan g tudrt. |
---|
Traduction(s) Français | Identité |
---|
Traduction(s) Arabe | هوية |
---|
Définition (am) 4.
Auteur(s) | Nadia Kaaouas, Daoud Knioui, Sabrina Mazigh |
---|
La(es) discipline(s) | Philosophie, Psychologie |
---|
La(es) source(s) | Casoni, Dianne, Brunet, Louis, La psychocriminologie : apports psychanalytiques et applications cliniques, Montréal, Ed. Les Presses de l’Université de Montréal, 2003, p.26. |
---|
Définition | g yiman n ufgan, issfra Frud (Freud) imc (mamk) nɣ amk ila ufgan g jggʷa nnes yan unagraw n yiman nna g ibaḍ yan ugraw n imenzayn. angraw-ad d bu kraḍ wudmawn nɣ tisggʷin. Frud ((Freud) ) ibḍa angraw-a xef :
- udm amzwaru: war afrak, dat ufrak d bu ufrak ; - udem wiss sin : «g», «gi», «nnig gi». |
---|
Traduction(s) Français | Identité |
---|
Traduction(s) Arabe | هوية |
---|